Bloggen
Är det fler än jag som är fascinerad av månen? En månbelyst natt har något trollskt över sig. Det finns ju många myter om månen som har med skräck att göra. Varulvar som kommer fram vid fullmåne och häxor som avbildas som siluetter mot månen när de flyger iväg över himlen på sina kvastar. Men jag finner tröst i den och tycker den är otroligt vacker i alla sina skeden. Från den första tunna skäran på himlen när den kommer tills den är full och lyser på oss som en lykta i himlen tills den försvinner som om den lägger sig till ro. Det är något djupt trösterikt för mig att se denna himlakropp som reflekterar solljuset till oss även när solen lämnat vår horisont och lyser upp en annan del av jorden. Det är som att måne och sol tillsammans vill påminna oss om att ljuset alltid finns någonstans även när det är som mörkast. […]
[…] bild tog jag med för att den är tidig vår för mig. Detta var en aprilmorgon för tre år…
[…] Dissade först denna bild, men så blev det till slut den jag valde eftersom jag tyckte den passade temat…
[…] början på våren började jag en kurs i landskapsfotografi. Kika gärna på inlägget där jag filmade en liten film…
Thanks <3
hugs <3