Lågan efter dig. Kärlekens låga.
Sedan den hemska natten då du plötsligt inte fanns längre så har mitt liv delats in i före och efter. Livet med, och livet utan. Utan dig pappa.
I år är det tio år sedan du gick bort från mig. Då försvann marken under mina fötter. Jag föll fritt utan att kunna landa. Jag bara föll och föll. Hur skulle livet bli utan dig? Du, som var den personen i mitt liv som alltid stod på min sida. Du, som var den personen som älskade mig mest av allt. Du, som var den personen som kände mig allra mest och som jag kunde prata med om allt. Som vi pratade du och jag. Mitt stöd, min grund, min trygghet.. Nu var du borta. Och jag var ensam och föll handlöst utan att kunna hålla i mig. För det var ju alltid dig jag höll i. Det var ju alltid du som fick mig att landa. Älskade pappa. Vad skulle jag göra nu? Utan dig?
Tio år. Livet utan dig kommer aldrig att bli helt komplett. Saknaden efter dig är för evigt. Det är liksom något som fattas i den här världen när du inte finns i den längre. Det har jag lärt mig att leva med. Livet efter.
För jag vet ju att du alltid älskar mig mest av allt även om du inte finns här hos mig längre. Jag vet att du alltid kommer att stå på min sida. Hade du kunnat prata med mig där du är nu så hade du ju sagt precis så. Jag lever mitt liv utan dig – men du är alltid med mig ändå. Fast på ett annat sätt nu. Jag har landat i din kärlek. Den kan jag hålla i.
Kärleken överlever döden och därför brinner din låga för evigt. Den brinner för alla oss som saknar dig. Som du älskade och som älskade dig. Den som inte har älskat saknar inte. Därför är saknaden min tröst. Jag saknar dig för alltid, eftersom jag älskar dig för alltid.
7 Kommentarer
He will always live with you in your heart and your memories… biggest hugs xxx
Hugs! <3
Kramar om och kramar om igen/ kram
Ps Nu först blev ditt inlägg synligt i min Hanterare
Åh vad bra att det funkar nu!! Tack för hjälpen och att du tog dig tid – jag uppskattar verkligen det. Stor kram!
Du skriver så bra att jag ville bara kommentera och det förstod du också så tack/ kram
Ser det är många som är med i ”skrivpuff” Det låter spännande.
Nu måste jag kika vidare i din fina blogg.
En trevlig kväll till dig.
Må gott!
Starkt inlägg om att förlora någon kär… Jag brukar trösta mig med att de bara är en tanke bort. Men saknaden efter samtalen å känslan av tillhörighet är gymt smärtsam.
Kramen ❤